Jag borde chanta istället. Ta tillfället i akt, istället för att halka ner i diket.
Late night word fight. Är mig svag, gör mig svag.
Tre och en halva långa timmar kvar till morgonprogram. Tills dess är orden och de Heliga namnen mina, här bakom och mellan sömniga motorvägar och mjuka döttrar.
Min rygg värker på ett sätt som får mig att vilja bli lyft från marken. Gammal kvinnas unga kropp. Det går utför nu, nästa gång fyller jag tjugosex år. Då ska man ha förstått något, man ska ha insett hur man faktiskt måste arbeta för sitt uppehälle. Jag har idag exakt fyra månader på mig. Jag ska bränna alla mina kort på borden och lägga om alla broar så de leder inte ifrån, men till. Något. Någon. Krishna. Är inte bara vem som helst.
Nåväl, det finns inget annat än att sjunga Guds namn, sjunga Guds namn, sjunga Guds namn. Så nu ska jag tillägna resten av min natt till detta om Han så tillåter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar